Träningsnarkoman som tränar för hälsa, välmående på alla plan och en funktionell kropp. Styrkelyft, kettlebells, kroppsviktsövningar och TRX är mina droger. Också mammor bör träna.

Paleo som livsstil, inte diet.



söndag 4 februari 2018

Och så var man igång igen!

Igår skaffade jag äntligen gymkort och igår var jag och kände på vikterna. Idag började jag med 5x5 på marklyft, militärpress och frontböj. Tänkte köra 5x5 nu ett tag för att komma igång, sen 3x5 och möjligen sedan maxa lite. Sen 10x5, 5x5 och 3x5 i perioder.

Nu är det slut på bara hemmaträning och jag är så lycklig! I gymmet får jag vara i min egna bubbla och kötta på. Då är jag inte mamma utan bara mig själv. Kommer inte att kunna gå regelbundet tex 2-3/vecka pga F's jobb men målet är åtminstone 1gång/vecka. Sedan flyttar svärmor till Åbo mot sommaren och det möjliggör fler gymdagar i veckan.

Men det här behövde jag för jag har saknat styrkelyften så mycket. Det är den träningen jag brinner för. Som inte smakar trä på samma sätt som hemmaträningen. Jag har saknat att bara få vara jag ibland. Inte bara mamma hela tiden. Missförstå mig rätt, jag älskar att vara mamma men för att inte tappa bort mig själv helt behöver jag träningen. Efter 4år av bara hemmaträning som verkligen har smakat trä rätt ofta då min kropp inte alls av någon orsak har klarat Kettlebells och gett mig handledsproblem så har jag nu flugit som på moln de två senaste dagarna pga gymmet. Var påväg att tappa bort mig helt i småbarnsvardagen men av olika orsaker kom räddningen precis när den behövdes.

Nu ska jag försöka komma igång med bloggningen igen för det är kul att följa med min utveckling via bloggen.

Dagens upplägg:
Rodd i roddmaskin 10min
Marklyft 5x5 med 65kg
Militärpressar 5x5 25kg
Frontböj 5x5 med 35kg

Satte inte på helt tillräckligt med vikter för jag vill sakta men säkert vänja kroppen igen vid tyngre träning och nöta teknik. En bra känsla när man vet att man skulle kunna lägga på mer vikt. Så helt svag är man inte ändå! Woop woop!






- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 7 juni 2017

11 månader senare

Tänk att Karla redan är 11 månader. Snart är det ett år sedan jag blev tvåbarnsmamma. Tiden går så sjukt fort och Karla är ingen mini-baby mer utan en aktiv, rörlig och busig snart toddler!

Sommaren är här och vi njuter av slapp vardag utan planerat program. Mer spontant program med dagliga rutinerna.

Jag tränar på, när vi är hemma kämpar jag med att hålla fast vid 2-3 cykelpass på 10km i veckan plus 2-3 styrkepass. Började göra chins igen. Så skönt! Men får vara försiktig för tar jag i för mycket får jag så ont i handlederna. Men kör chins plus Gobletsquats med kettlebell 2 gånger i veckan. Och så spontana promenader med Karla i vagnen och Joel på balanscykel.

Kroppen ger bra svar på tyngre träningen! Det är vad min kropp behöver för att ge resultat snabbt. När vi har varit hos mina föräldrar har jag varit och lyft stockar och gått arm/apgång.

Min kropp har behövt betydligt längre tid på sig nu att komma "i form" efter graviditeten. Ännu har jag mycket lös hud kring magen. Men det minskar sakta men säkert. Men har ingen stress även om jag inte 100% trivs med min kropp ännu. Men jag vet att jag hela tiden går mot rätt håll så länge jag tränar och äter 80% bra. Är konstigt lugn när det gäller min kropp. Orkar helt enkelt inte stressa/fundera över den på samma sätt som tidigare. Så länge jag orkar i vardagen, är frisk och har en värkfri kropp är jag lycklig. Det kommer med upprätthållande träningen. Kanske det är någon konstig visdom som kommer med åldern, haha! Och jag har på något sätt accepterat att jag högst troligen inte kommer bli en storlek 34 mer så jag har rensat bort de kläderna och köpt strlk 36 istället. Och det känns riktigt bra. Klart det skulle vara kul med en tight kropp igen sådär som jag hade snabbt igen efter att Joel föddes men det känns inte som prio 1 mer.



Magen för ungefär 1 år sedan



Och så magen 11 månader efter att Karla föddes.






- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 29 mars 2017

Ett försök

Jahapp, då har det påriktigt varit väldigt tyst i bloggen en längre tid. Men det är helt enkelt för att tiden inte ha velat räcka till och för att träningen har varit si och så. Har haft stora problem med handlederna så träningen har periodvis varit knapp pga smärta och sömnbrist pga smärtan. Det är amningshormonerna som ställer till det men det får jag leva med. Men vissa veckor är bättre och då tränar jag det jag kan. Nu kan jag exempelvis träna kroppsviktsövningar såsom sguats med miniband, bänkdips och armhävningar sådär försiktig. TRX går också men har paus med de för jag har tränat så mycket med den att jag bara gjorde allt på rutin utan njutning. Kettlebellsen saknar jag men kör ibland lite lätta swingar för att stilla min saknad. Har gått lite upp och ner alltså med min träning och motivation. Men vardagen är ändå rätt fartfylld och aktiv när man är hemma med två små. Joel går 2x i veckan på dagklubb men annars så är det jag som under vardagen har ansvar för att stimulera honom och Karla.

Min vikt har lite bråkat med mig och det beror också på amningshormonerna. Så konstigt att amningen med Joel gjorde att vikten bara rann av medan nu med tandemamning sitter kilona kvar och vill inte släppa. Men det är naturens sätt att försäkra sig om att ha tillräckligt med energi för tandemamning. Och har jag periodvis ätit för lite samlar kroppen åt sig allt och jag blir plufsigare. Så nu satsar jag på att äta mycket och träna det jag kan. Kroppen har faktiskt svarat rätt bra på de men har ännu ca 4-5kg överflödigt. Inte så farligt alltså men nog så att det stör mig ändå. Men kämpar på med lite styrka och mycket promenader medan Joel är på dagklubb och Karla sover i vagnen!












- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 29 september 2016

3 månader efter förlossning

Ja inte var det igår men jag lever, haha! Jag tränar på och balanserar vardagen som gräsänka med två barn. Det går bra trots att det är en utmaning. Men jo. Har problem med karpaltunnel-syndrom sedan en dryg månad tillbaka så kan inte träna 100% så som jag vill. Kettlebellsen är big no no just nu. Men TRX går bra som tur. Annars sku jag bli tokig.

För en månad sedan tänkte jag redan under trötta dagar att jag aldrig kommer att få en platt mage igen och att huden alltid kommer vara som gelé på min mage. Nu 3 månader efter förlossning så är jag överraskad! Har förstås kvar lös hud men de drar ihop sig och hej magen börjar se platt ut igen! Hurraaaaaa! Är inte där ännu men en rejäl bit på vägen! Med Joel gick det lätt men då var jag så hårt tränad men nu med Karla hade jag inte samma förutsättningar. Men jag har ändå lyckats ganska bra utan överdriven hård träning men med styrka, kondition (cykling och vagnpromenixer) och bra mat. Tandemamningen hjälper också en bit på vägen. Gött! Vikten ligger ännu ca 5-6kg ovanför målvikt men måttbandet säger mer och alla för stora efterförlossning-kläder. Nu ska jag fortsätta på samma väg och så är jag nog snart där med en kropp som jag trivs med och som orkar med en aktiv vardag med två barn!

Här är två svettiga efter träning bilder. Och nej jag bidrar inte till kroppshets nu utan jag är bara nöjd med vad min kropp kan åstadkomma efter att ha fött två barn! Är så grymt trött på att stora muffinsmagar är det enda som är acceptabelt då man har fött barn. Det är sårande att påstå att det är "den riktiga mammakroppen" så som det ofta talas om i media.






- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 5 augusti 2016

Tyngre träning

Idag insåg jag att jag är redo för lite tyngre träning igen. Bara kroppsviktsträning ger inte samma stimulans mer och jag kände att jag är redo att testa min lättaste kettlebell igen. Fy tusan vad skönt det var att få känna hur musklerna jobbar! Nu ska jag komma tillbaka! Körde 5x10 på alla övningar. Blev goblet squats, oh pressar och rodd. Grymt skönt! Håller min kropp ska jag snart lägga till swingar och marklyft. Känner verkligen att jag vill tighta till mig nu. Är så trött på en degig kropp med ca 7kg övervikt. Trivs inte med muffinsmage och jag är inte den personen som går runt och skyller på att jag har fött två barn och därför låter kroppen förfalla. Nu ska jag bli tight och stark igen! Och det krävs att jag gör något åt saken och inte bara gnäller över hur jag inte trivs med min kropp.












Denna muffinsmage ska bort nu och kroppen ska bli tight igen!

Posted using BlogPress from my iPhone

Träningsplanering

Sitter och smider lite träningsplaner för idag. Tänkte köra träningen i samband med dagens promenad. Dags att börja forma rumpan igen! Plus lite upphöjda armhävningar och rodd. Hittade lite inspiration på Instagram. Vår vagn är ju toppen träningsredskap! Toppen för PWs och jogging men också som redskap för kroppsviktsträning!









Sådär på tal om vagnar så var det flera som kritiserade vårt vagnval innan Karla kom. Men hittills har jag varit nöjd med den som syskonvagn. Enda är att Karla inte alltid trivs att ligga ner i nyfödd-delen då hon är vaken. Så länge hon ligger i nyfödd-delen så tror jag att det är vårt enda problem. Bara hon blir redo för parent-facing sittdelen tror jag att det löser sig! Får än så länge bara alltid ha med bärselen för hennes vakna stunder.

Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 31 juli 2016

Att komma i form

Som jag antog så skulle det ta längre att komma i form än efter graviditeten med Joel. Nu har det ju bara gått en månad efter förlossningen med Karla men det känns som det går lite trögt och jag har gått och blivit otålig. Magen försvinner bra tackvare maten och amning men vikten står stilla. Väntar så på att få börja träna med Kettlebells och tyngre med TRX så att det där envisa fettet på rumpan och låren skulle smälta bort... Men så länge stygnen är kvar där nere så vågar jag inte köra hårdare ännu. Magmusklerna verkar ha dragit ihop sig och knip- och magövningarna som sig fick i häftet med från BB känns som piece of cake. Så nu VILL jag träna, oooooorkar inte bara smygträna lätt. Det finns ännu en träningsfreak inom mig som längtar efter ordentliga träningspass. Jaja, får väl vänta lite till på de där envisa stygnen nudå. Vill ju inte orsaka några problem där nere precis... Andra gradens sfinkterruptur kan ju redan ge långvariga problem så jag vill inte få ännu mer problem ifall stygnen sku öppnas för tidigt. De ska ju smälta bort av sig själv när slemhinnan läker ihop...

Nåjo får nöja mig med lätta kroppsviktsövningar och raska promenader med en vagn lastad med två barn. Vagnens vikt tror jag ligger på 13-15kg, Joel ca 15kg och Karla ligger väl snart på 5kg. Och ifall jag har en skötväska med blir det säkert över 40kg vikt som jag skuffar fram! Gött!


















Lite muffinsmage kvar men huden drar rätt bra ihop sig. Tålamoooood. Undrar hur magen ser ut om en månad, då hade jag redan platt mage efter Joels förlossning. Men okej före den graviditeten hade jag grym bålstyrka och sixpack så hehe oddsen att magen är helt platt om en månad är väl inte så stora.



Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 27 juli 2016

1 månad

Idag är Karla 1 månad gammal! Tiden går verkligen fort med andra barnet. Men ändå har vi hunnit med massor trots en vecka av feber och aggressiv bröstinflammation för mig och hamnade ta en antibiotikakur trots att jag helst inte rör antibiotika. Skönt är det att det nu är över och vi har hunnit njuta av semester och vår nya familjemedlem. F har ännu semester i nästan 2 veckor så vi ska ännu semestra på.

Jag själv börjar ha ett grymt sug efter träning. Eller min rygg skriker efter mer styrka för att orka med bra hållning. Började förra veckan göra mer raska promenader och upphöjda armhävningar med olika bredd för att det ska ta på lite olika på armarna. Den här veckan började jag också med airsquats och det är en bra början. Vågar inte ännu ta någon vikt då jag ännu har stygn kvar efter min andra gradens sfinkterruptur... Men kan säga att träningsvärken är grym trots bara kroppsviktsträning då träningen har legat på is i 1,5 månad. Men skönt att börja komma tillbaka! Magen börjar också vara ett minne blott, finns knappt något kvar av muffinsmagen, lite ännu men den försvinner dag för dag! Nu ska jag bara börja få tillbaka min vardagsstyrka! Vikten står stilla nu, men har ca 8-9kg kvar till en vikt där jag tror att jag trivs och där jag inte är för mager för att orka tandemamma. Ganska bra har jag ändå fått bort största delen av gravidkilona, sista kilona ligger ännu på magen samt rumpa/lår men det försvinner i samband med mer träning och när musklerna hittar tillbaka. Vågen säger inte allt, kläderna/måttband gör det. Känns gött att rymmas rätt bra i sina XS jeansshorts även om de sitter mer tight än tidigare. Men de går över låren och spänner inte över magen! Hurra!



























Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 3 juli 2016

Hon är här!

Måndagen den 27.6 kl. 21.08 föddes vår lilla fina dotter efter 12,5h från första regelbundna värkar till sista krystningen. 3660g och 51cm lång. Så självklart på något sätt att det var en flicka trots att jag tappade känslan för att det blir Karla Maria de sista månaderna. I våras tänkte jag bara på namnet Karla istället för pojknamn och tänkte att kanske de blir en flicka då men sen försvann känslan. Pulsen och magformen var ju tjejiga så därför så skämtade vi ofta att kanske det är en flicka då. Och så hade vi ju vår Karla i magen!

Förlossningen gick bra och jag var betydligt mer medveten om vad som hände än med Joel då jag var så trött då den förlossningen startade med att vattnet gick innan värkarna kom i gång och det tog 52h9min innan han kom ut... Och fy tusan! Betydligt mer ont gjorde det den här gången..... Och som jag gissade så borde jag ha fått proffshjälp med min rädsla för krystningsskedet. Kunde inte alls fokusera med all värk och panik på att krysta precis rätt hela tiden. Dessutom klarar jag tydligen ingen smärta, eller min smärttröskel är låg. Men som tur hejade F på mig vänligt men bestämt och barnmorskan tvingade mig att fortsätta. Men första tanken när Karla var ute var att "ALDRIG MER". Vi får se vad tiden säger ifall jag får bearbetat min rädsla för förlossningen ifall vi nångång ens tänker tanken på ett tredje barn.

Men första veckan har rullat på bra och vi vänjer oss med ett till barn. Joel är fantastisk storebror även om vissa stunder är svåra. Men jag respekterar hans känslor. Vi är tacksamma att hon är frisk men vi glömmer inte bort hur första tiden med Joel gick med blodförgiftning och sjukhusliv och hur snabbt det kan bli livsfara med ett spädbarn, finns alltid i bakhuvudet att allt kan vända snabbt. Men vi vågar ändå njuta av allt nu!

Träningen är så långt borta nu då kroppen verkligen skriker efter vila och återhämtning men satsar på att äta bra men energirikt så att det räcker till att tandemamma. Har redan på under en vecka tappat 7kg så sakta men säkert närmar jag mig min normalvikt. Men behåller gärna kanske 2-3kg mer än vad jag hade innan Karla. Var rätt mager då. När kroppen känns bra igen satsar jag på att bygga upp vardagsstyrka igen. Just nu räcker korta sakta mak promenixer. Men nog finns längtan där att känna igen sig i spegeln igen. Just nu tycker jag att mitt ansikte ser så annorlunda ut. Svullet och konstigt. Och muffinsmagen känns obekväm. Men den försvinner i rätt bra takt tycker jag nu. Men allt i sin tid! Jag respekterar verkligen min kropp och måste säga att den är fantastisk!
















- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 16 juni 2016

Rastlös

Jahap v40 på G nu och jag är extremt rastlös. Ännu förra veckan kunde jag promenixa och göra bänkdips och upphöjda armhävningar. Men något svängde förra fredagen. Har försökt sakta mak vanka framåt ens lite nu varje dag men nu är trycket neråt så starkt att det känns som hela mitt underliv ska spricka plus att jag får så mycket sammandragningar om jag rör en fena. Ännu idag sku babyn gå hållas inne tills ca kl22 men efter det är det fritt fram att komma. F är ute på skärgårdskryssning med jobbet så han är tillgänglig först efter 21.30. Men nu sku babyn få börja komma. Är så rastlös och tung att det inte är klokt. Kan inte röra mig som jag vill och allt känns så klumpigt och svårt. Plus att det har ösregnat hela dagen så både jag och Joel har innedag och det är en rejäl utmaning med en 2,5 åring. På tok för mycket padda så att jag skäms. Men vi har bakat, duschat, ritat, lekt med bilar, läst etc. Och så är vi hos mina föräldrar där det finns begränsat med leksaker jämfört med hemma. Hemma är det lättare med innedagar ifall det bara öser ner och stormar.

Gääääh! Håll alla tummar och tår att förlossningen startar ikväll! Orkar inte vara gravid mer.

Jag vill träääänaaa! Och orka röra mig. Just nu sitter jag bara och små äter av uttråkning....

Nåja max 2 veckor kvar nudå.... Sen är det dags att bli fit igen! Bort med all extra vätska och bygga upp musklerna igen. Blir en stark mamma igen som orkar med vardagen på alla plan.






- Posted using BlogPress from my iPhone